Så kom då JO:s rapport som skulle ge svar på frågan om vad statssekreterare Lars Danielsson – Göran Perssons närmaste medarbetare och en av landets mäktigaste män – egentligen hade för sig annandagen 2004.
Enligt Aftonbladet är JO försiktig med orden, men mycket tyder på att Danielsson ljuger när han påstår att han befann sig på jobbet i Rosenbad. Om han ljuger gör han det troligen med sin chef statsministerns (och andra ministrars) goda minne. Hur bra är det?
Inlägg
6 kommentarer:
Det trista är att samtidigt som det verkligen är en förtroendefråga - och nej, jag litar inte på Danielsson eller GP - så säger själva tsunamidebatten inte så väldans mycket om en regerings duglighet. Situationen var för exceptionell: ingen svensk regering hade rusat ur startgroparna på annandagens morgon och gjort allting rätt.
Det har varit hög temp på frågan om vad som gjordes sen dag ett - tjugo månader nu - men ingenting Reinfeldt eller nån annan på den borgerliga sidan har sagt visar ju att de skulle ha baxat situationen åt ett annat håll. Hela diskussionen har snävat in på Göran Persson och några till, sakpolitiskt set är det nästan tomt. Man kan förstås bli förbannad på Freivalds och GP, som antagligen inte insåg hur mycket det brann i - men *även om* de hade rappat på och skickat iväg tre Herkulesplan, soldater och ett par fältsjukhus klockan sex på måndag morgon så hade det inte räddat något större antal svenska liv.
Tsunamin är helt enkelt en bra skällfråga, men i sig ingen speciellt bra anledning att byta regering. Hallå, ska inte en valkampanj vara litet upplysande också? Vill man ha ett regeringsskifte för att man hatar Lars Danielsson, Göran och Laila? Och mer eller mindre skuffar undan alla andra frågor? Jag lovar, det finns lika pösifga pampar på den borgerliga sidan som hos sossarna, och massor av hoplappade trätor (familjepolitiken? energin? oensionssystemet? religions- och kyrkofrågor?) som pyser upp till ytan efter ett tag i Rosenbad.
Magnus,
i likhet med dig är jag långt ifrån övertygad om att en annan regering hanterat det akuta läget bättre. Inga kommissioner i världen kan garantera att man klarar av en sådan extrem katastrof.
Men nu handlar det inte längre främst om hur regeringen skötte sitt arbete julen 2004. I dag handlar det om att statsministerns närmaste man medvetet försvårar en viktig utredning och ljuger. Regeringen har hittills låtit det passera, och det är troligt att statsministern känner till på vilka punkter och varför Lars Danielsson ljuger. Ändå skyddas han.
Lena Mellin skriver klokt om detta i dagens Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,879340,00.html
Hej Magnus
Min stånpunkt om Danielsson handlar inte direkt om vad som gjordes eller inte under tsunami katastrofen utan hans attityd inför förhören och att han ljög.
Sen att Sossarna väljer att soppa det under mattan retar mig enormt.
En vanlig arbetare hade fått gå omedelbart.Vilket han borde gjort på eget intiativ.
Mvh Eva & Mojje
http://evamojje.spaces.msn.com/
för att svara på din fråga i slutet av posten: det är inte bra alls.
frårgan är väl när vi får reda på sanningen. och hur sanningen ser ut. kanske har danielsson varit lite för långt ut till vänster, eller hur man nu väljer att uttrycka det, än vad sossarna tillåter? ingressen till lena mellins utmärkta analys i dag insinuerar ingenting – men eldar ändå på känslan av att svenska bloggar kanske är mer tillförlitliga än statssekreteraren hoppas på.
¨Visst, jag menar också att det är allvarligt om Danielsson (och Person) ljuger, och jag är dessutom trött på Persson som person. Men om hela valkampanjen mer eller mindre hänger på dessa frågor, som vi kanske aldrig får något säkert svar på, börjar det då inte likna den storm som blåstes upp kring Lewinskyaffären i USA? "I did not have sex with that woman", plus ett ton moraliserande.
Att den häär frågan hamnar mitt i valkampanjen beror också delvis på att de borgerliga partierna varit så rädda för den tidigare. Man vågade inte rikigt ta tag i den på egen hand under 2005 (för mycket kvällstidningar med?) utan väntade ett helt år tills Kommissionens rapport dök upp och gav en svidande kritik av Perssson, Freivalds m fl - det är som om man ansåg att juristerna måste göra jobbbet med att formulera kritiken först. En politisk *åsikt* kan inte bevisas till 100% men man kan gå in för den och driva den om man vill och har på fötterna, och även om ett par av argu,menten i efterhand visar sig felaktiga - det verkar borgerligheten ha missat.
Visst är det bisarrt om en person som inte säger ett ord och som de flesta inte skulle kunna peka på för några *politiska* beslut, kommer att avgöra det viktigaste valet på tio eller tjugo år.
F ö kan Maud O säkert utveckla sig till en minst lika arrogant och oförstående pamp som Laila Freivalds, hennes rutiga charm döljer en icke föraktlig förmåga att köra över folk. Om (c) inte lyckas fylla alla förvämntningar p en stor valsege för det egna partiet så lär hon snabbt få problem.
Apropå Laila: Vid det här laget borde alla ha fattat att hon föll tungt därför att hon hade en kass förankring på UD, många såg helt enkelt chansen att ge igen på henne (och Persson & Danielsson) efter tsunamin.
Skicka en kommentar