Föreställ dig att SVT avhandlade fotboll i ett enda program, en halvtimme i veckan. I programmet diskuteras knattefotboll, en skolklass berättar om hur det känns att spela skol-DM på Råsunda, någon testar billiga fotbollar och så möter vi en helt vanlig svensk familj som berättar om sitt helt vanliga fotbollsintresse. Inget om landslaget, italienska ligan, MFF eller VM i Tyskland.
Byt fotboll mot bilar – och du har SVT:s nya program Motorist, som hade premiär i går. Ett lustlöst, formfattigt och trist program i bisarr avsaknad av bilar. Det känns som att redaktionen varit rädd för att göra ”ett traditionellt motormagasin” för bilnördar. Men vad är det för fel i att göra ett bilprogram som riktar sig till bilintresserade?
Ingenstans i Motorist förmedlades känslan att det är kul med bilar. Ingenstans förmedlades någon faktisk kunskap när fyra (oklart på vilka grunder) utvalda bilar provkördes av en utvald ”medelsvensson” som sedan intervjuades av en programledare med tveksamma kunskaper i ämnet.
Bildmässigt kändes Motorist ungefär lika spännande som Fråga doktorn. Trötta bildlösningar vi sett miljontals gånger: pratande reporter som kör, reporter tittar i kameran genom backspegeln, inklippsbild på hand som växlar upp och så lite exteriörbilder på bil i bruntöigt vårvinterlandskap. När vi inte fick se programledaren sitta och fika med Den Helt Vanlige Bilisten.
Motorist innehöll en habil granskning av reservdelsmarknaden, men den hade suttit bättre hos Sverker Olofsson i Plus.
Vad vill Motorist? Knappast roa oss som tycker att bilar är kul. Och som konsumentupplysning var åtminstone premiärprogrammet extremt tunt. Om ambitionen varit att göra ett bilprogram utan särskilt mycket bilar har man däremot lyckats.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Joppe skall kanske börja rocka igen.
Dom borde kolla mer på Top Gear. Och läsa Automobil
Absolut. Och varför inte läsa tidningen Top Gear? BBC är vassa på sådan brand extension.
Jag tycker lite synd om Joppe. Han har varit bra både i Kanal 5:s Motorjournalen och i UR:s Flimmer och brus.
Skicka en kommentar