måndag, maj 29

Aftonbladet kränker ett barn - och mig

Jag gillar kvällstidningar. Inte minst Aftonbladet, där jag jobbade i mer än fem år, bland annat på nyhetsredaktionen. Jag gillar kontrasterna, den oblyga mixen av högt och lågt, tydligheten och kraften i berättandet när något stort och viktigt finns att berätta.

Men i dag gör Anders Gerdin, Aftonbladets chefredaktör och ansvarige utgivare, mig besviken. I tidningens pappersupplaga publiceras namn och omaskad bild på den 13-åriga flicka som våldtogs i Västerhaninge i helgen, efter att hennes kompis mördats av samme gärningsman.

Det är en sensationell publicering där tidningen på löp, förstasida och uppslag kör ut namn och bild på ett våldtaget barn, 72 timmar efter övergreppet. Att det är ett barn är det ingen tvekan om - Aftonbladet låter henne posera med en nalle i famnen.
Sensationell och sorglig.

Anders Gerdin själv låter inte helt övertygad om att han fattat rätt beslut när han uttalar sig för Resumé:
”Det var verkligen inget lätt beslut att ta och jag vet inte vad som är rätt och fel. Det kan diskuteras i det oändliga. Det är speciellt känsligt på grund av hennes ålder.”

Aftonbladet motiverar sitt beslut med att flickan, med stöd av sin familj, själv väljer att träda fram. Flickan vill att sanningen kommer fram och att inga förväxlingar sker.
Men den önskan kan man uppfylla utan namn- och bildpublicering. Naturligtvis hade Anders Gerdin kunnat säga ”visst vill vi återge din historia, men vi publicerar inte bilder av brottsoffer som är barn”.
Den linjen väljer Expressen, och Aftonbladets nätupplaga, där Kalle Jungkvist är ansvarig utgivare.
Jag har mycket svårt att tro att flickan och familjen i dag är besvikna på Expressen för att de inte publicerar namn och bild. Men jag kan naturligtvis inte veta säkert.

I Resumé försöker Anders Gerdin skvätta skit på Expressen:
”Frågan är om det är bättre att ha en bild när flickan döljer ansiktet i händerna? (Resumé tillägger: Expressen har valt att inte publicera flickans ansikte, men har en bild när hon gömmer ansiktet i sina händer) Då verkar det som om hon har något att dölja.”

Det är skitsnack, och Anders Gerdin vet det. Det är klart flickan kan vilja dölja något – sin smärta, sin sorg och sin utsatthet, till exempel. Vem tycker att en sådan bild vore konstig i sammanhanget?
Journalistiskt är det ju heller inget märkligt eller ovanligt med bilder där brottsoffer döljer sitt ansikte.

Vem drabbas av en bildpublicering?
Det är möjligt att dagens publicering i nuläget varken gör till eller från för den våldtagna flickan mitt i allt det hemska och ofattbara. Vänner, släkt, grannar och skolkamrater vet säkert redan att hon är offret och publiceringen kanske inte förvärrar hennes situation nämnvärt just nu.

Självklart är respekten för flickan, offret, det centrala.
Men även jag som läsare kränks av bildpubliceringen. Som säkert de flesta läsare gör placerar jag mig själv i historien: Tänk om det handlat om mitt barn? Min syster, kompis eller kollega? Då hade jag för allt i världen inte velat se hennes sorgsna ansikte i tidningen. På sätt och vis blir Aftonbladets publicering inte bara en kränkning av barnet utan också av läsarna.

Till sist är det för mig en gåta hur Aftonbladet kan sätta sig i den här situationen. I flera år har Expressen varit gangstertidningen som publicerar lögner på löpet, vars reporter åtalas och som kör ut närgångna bilder på en döende utrikesminister. Aftonbladet har som största tidning kunnat ta det lite lugnare, varit snäppet finare i kanten och nöjt se på när Expressen fått löpa gatlopp för sina publiceringsbeslut.

Vem gynnades av den här namn- och bildpubliceringen?
Knappast barnet, vad hon än sade i går. Jag är tveksam till att en erfaren utgivare med mer än 40 år i yrket hänvisar till en 13-årig flicka när han fattar ett tungt publiceringsbeslut.
Inte läsarna. Historien blir inte särskilt mycket mer gripande, eller kommer närmare, för att man får se flickans ansikte. Identifikationen för läsaren finns där ändå.
Inte Aftonbladet. Som säkert har sålt hyfsat med tidningar i dag, men knappast så mycket att det kompenserar för den badwill tidningen drar på sig.

I dag var ingen stor dag för Aftonbladet.

3 kommentarer:

Säljare sa...

ja så är det!

Vigg sa...

goe redaktörn... you said it och jag kommer att helt eneklt länka från mig till dig...

Malin sa...

Bra skrivet!