Thomas Idergard är nästan alltid bara en förutsägbar gläfsande högertyckare. Men i sin ledare i dagens Svenska Dagbladet är han något intressant på spåret: varför har vi så svårt att ta personligt ansvar i Sverige?
Högaktuellt nu i samband med debatten efter katastrofkommissionens rapport. Men även i en massa andra sammanhang på både hög och låg nivå i samhället.
Här en liten egen erfarenhet:
Jag ansökte om ett bygglov för några år sedan. Jag fick veta att ansökan skulle avslås av den borgerliga majoriteten i den berörda kommunala nämnden, och sökte upp ordföranden. Hon visade sig vara en ryggradslös person som inte kunde stå för en egen åsikt i frågan utan mumlade om ”vad de andra tyckte” och att ”hålla ihop majoriteten”.
Det fick mig att börja fundera på att starta Folkkampanjen för personligt ansvar. Den idén känns mer aktuell än någonsin i dag.
Och aj, vad jag skjuter mig själv i foten som skriver anonymt om personligt ansvar. Men vad fan, jag är ju varken kommunalpolitiker eller utrikesminister. Ännu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Bäste redaktörn. Jag brukar tycka att Idergard är ute och cyklar men den där kolumnen läste jag också och den var vettig. Medges.
Skicka en kommentar