Stockholmsfilharmonikerna söker nytt folk, såg jag i tidningen i morse. Rubriken för en av tjänsterna väckte mitt intresse:
Alt. Stämledare, Horn med plikt att spela Wagnertuba
Med PLIKT att spela wagnertuba, varken mer eller mindre. Vad är det för förbannelse som vilar över detta instrument? Blir tubaisten (jag tror det heter så) galen vid fullmåne? Får han eller hon munsår? Spökar de tidigare wagnertubaisterna i Konserthuset?
Respekt till den dödsföraktande hornblåsare som är beredd att fullgöra Plikten.
Eftersom jag undrade vad en Wagnertuba är gjorde jag som George W Bush: ”I checked it out on the Google”. Läs och lär.
Visst, det här inlägget kanske var fånigt, men erkänn att du lärde dig något nytt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
De där filharmonikerna verkar vara sällsynt stränga.
Har du blivit ägd av Expressen Kultur?
http://www.expressen.se/kultur/1.933748/att-tubba-en-tuba
Hihihi. Eller om det är tvärtom. Det KAN ju vara så att Björn Wiman slogs av samma tanke som jag, bara två dagar senare. Eller så har han låtit sig inspireras men valt att vara snål med credit.
Jag tycker dock att det är synd att han låterExpressenläsarna sväva i okunnighet om vad en wagnertuba är.
http://www.expressen.se/kultur/notiser/1.936584/wagnertuban
Nog är det ett "elakt" instrument alltid...stämmer illa inbördes, spelas relativt sällan(blir då naturligtvis svårt att hålla sig i "form" på den...)och är allmänt uppseendeväckande. MEN allt detta sammantaget gör ändå att det är väldigt spännande att traktera den!! Alltså - inte så pliktskyldigt, mera "prickskyttigt"...
Mvh Magnus Franzén (en av de plikttyngda i Filharmonikenas hornstämma)
Skicka en kommentar