Snart två veckor sedan TV4-reporten Anders Pihlblad och Fredrik Reinfeldts statssekreterare Ulrica Schenström pussandes på krogen. Pihlblad har tagit ledigt och Schenström har fått sparken.
Men de stora förlorarna i den här historien är inte Pihlblad, Schenström eller ens journalistiken och politiken i stort. Det är de läsare, tittare – och väljare – som till äventyrs trott att det förhåller sig på något annat sätt. Som trott att journalister inte har kompisar bland dem de ska granska. Tvärtom sker ju rekryteringen till både politiken och journalistiken till stor del ur samma grupp i samhället. De är välutbildad medelklass, etniska svenskar med elevrådsslimmade värderingar.
Sådana som jag själv.
Vid en snabb titt bland Anders Pihlblads ”Friends” i Facebook hittar vi till exempel Zaida Catalan (mp), Fredrik Federley (c), Tove Lifvendahl (m), Niklas Nordström (s-politiker som blivit pr-konsul), Jenny Lindahl Persson (v), Dan Svanell (fd toppsosse, numera pr-konsult) och Anders Ygeman (s).
Att de finns bland hans Facebook-vänner betyder ju inte att de har oprofessionella eller olämpliga relationer. Men det är ett tecken på hur makt och media växer samman och förhåller sig till varandra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar