I torsdags pratade jag och Claes Hultling dödshjälp hos Lars Adaktusson i TV8. Det kändes bra. Det var vi i studion och läkaren Gunnar Hagberg på länk från Växjö. Hagberg är ordförande i föreningen Rätten till en värdig död och gjorde ett rätt blekt och vagt intryck. Jag blir fortfarande inte riktigt klok på vad föreningen tycker – ska fullt friska människor kunna få hjälp att dö eller ska dödshjälp enbart ges till mycket svårt sjuka och plågade patienter som befinner sig i livets slutskede (vad nu det är)?
I programmet visades också ett mycket intressant reportage från Ersta Hospice, där läkaren och chefen Georg Engel berättade om sina erfarenheter av vård i livets slutskede. Han beskrev dödshjälp som en ”icke-fråga”. Under sitt mångåriga arbete med döende cancerpatienter har han aldrig mött någon som velat ha dödshjälp. TV8:s sajt är inte helt lättnavigerad, men det ska gå att se programmet på webben.
På programmets hemsida har det skrivits några kommentarer. De flesta är kritiska till mig och Claes. Men ett par stycken är i likhet med oss mycket kritiska till idén om statligt sanktionerad dödshjälp. Sjuksköterskan Åsa skriver ”Vår uppgift är att värna liv, vårda liv, ge lindring och tröst, inte att avliva folk”. Och så hjälper hon oss att sätta ljuset på det bisarra i hela tanken på statlig dödshjälp:
”Om man nu, av någon anledning, fortfarande tycker att dödshjälp är något som samhället ska tillhandahålla, låt det slippa ske inom vårdens regi! Det finns, mig veterligen, åtminstone en yrkeskategori som är utbildad för att ta livet av folk, militären, varför frågar man inte dem hur de skulle ställa sig till att ta hand om detta? Låter kanske absurt, men för mig som har femton års erfarenhet som sjuksköterska från den palliativa vården av cancerpatienter är hela dödshjälpsdebatten absurd och ologisk. Låt oss slippa den och ge mer resurser till att utveckla vården för dem som mest behöver den”.
Klockrent.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Jag har läst en vis kommentar om hospice-vård och det där om dödshjälp att vården på hospice ska präglas av livshjälp. Att om det skrivs in någon som vill dö på studs så får man ta reda på varför. Jag har helt glömt i vilket sammanhang jag hörde det.
Jag tror att döendet i sig är sin egen process. Inte för att man lär sig så mycket av det, det är sorgligt, förfärligt, allt sånt. En del skulle kanske kalla mig naiv, att jag inte har upplevt tillräckligt med personligt lidande eller sett människor lida. Det där blir ju en konstig diskussion i sig. Att behöva förklara en egen position till ett ämne; att varför skulle någon som nu vill och som nu är dödligt sjuk inte få dö i förtid? Jag har sett människor dö genom att ge upp den sista livsviljan de hade. Och för egen del har det hängt på svaga trådar flera gånger. Upplevelsen av att vara nära döden har ändå varit den samma. Man skulle kunna tro att det berodde på alla läkemedel jag fick på IVA, och att de tillstånd jag hade drabbats av i sig var "smärtlösa". Men jag gick på rejäla mängder morfin.
Att vara trött på livet är en sak, det är något som i sig är en helt annan sak än dödshjälp. Det borde inte egentligen inte ens diskuteras i samma debatt som dödshjälp för svårt sjuka, fast det är kanske bra att det gör det så att man kan se vilket kontrollbehov många människor har. Medan jag vidhåller att liksom mycket i livet är döden, och avslutet, en egen process. Det är kanske inget man vill, men alla ska dö. "Var sak har sin tid" om man ska citera en vers som jag har har använt mig mycket av. Därmed inte sagt att jag helst inte skulle vara frisk igen.
Den här frågan är inte helt svart eller vit. Lidande som självändamål har jag aldrig trott på, men som många hospice-människor säger så har det området länge (alltid?) varit underfinansierat. Man är så fokuserad på liv att man aldrig eller sällan fokuserar på att vi faktiskt dör och hur vill vi ha det då. Och hur jag än vrider och vänder på det så kommer jag bara fram till att dödshjälp som så skulle vara/är en nödlösning.
En debatt om dödshjälp. Jag själv har väldigt delade åsikter om just detta . På ett sätt tycker jag att detta borde tillåtas då det finns människor som legat under lång tid och lidit av sin sjukdom som de vet aldrig kommer tillfriskna ifrån och dö på ett långt, plågsamt sätt . På ett annat sätt tycker jag inte att man borde införa detta då det kan vara svårt att besluta vem som ska få och vem som inte ska beviljas dödshjälp. Jag vet inte riktigt .. Delade åsikter somsagt .
Skicka en kommentar