söndag, januari 4

Jag tjatar vidare om dödshjälp. Men det är viktigt.

Gerd Hagman är fullt frisk men vill inte leva längre och hon vill att samhället ska hjälpa henne att dö.
”Jag är mätt på livet, vill inte fylla år en gång till. Nu vill jag få hjälp att somna in på ett värdigt sätt”, säger hon till Svenska Dagbladet.

Gerd Hagman är 39 år gammal.
Nej. Det är hon inte. Gerd är 89 år. Men pigg och utan några allvarligare krämpor. Ändå vill hon få dödshjälp, tämligen omgående om jag tolkar henne rätt. Gerd Hagman är sedan länge aktiv i föreningen Rätten till en värdig död, som vill gå mycket långt i frågan om aktiv dödshjälp. Man ska ha möjlighet att få självmordspiller eller liknande utskrivna av sin läkare.
Om man leker med tanken att Gerd Hagman varit 39 och inte 89 år gammal framstår – hoppas jag – det absurda i hela idén. Gerd, 89, är frisk men trött på livet. Det kan väl en yngre person också vara? Vill föreningen Rätten till en värdig död erbjuda även 39-åringar dödshjälp? 49-åringar? 69-åringar? 29-åringar? Som jag och Claes Hultling tidigare varit inne på vore argumentationen logisk om alla myndiga människor oavsett ålder erbjöds dödshjälp. Men den tanken är ju bisarr. Eller?

Gerd tycker hursomhelst att staten borde ställa upp och avliva henne, på samma sätt som hennes katt fick dö. Ur SvD:

Med stor inlevelse berättar hon om avskedet av den älskade huskatten Matisse för
ett par veckor sedan. Hur fint han fick somna in i hennes armar efter att ha
fått några sprutor av personalen på Djursjukhuset i Bagarmossen.
”Jag kan
faktiskt känna mig lite avundsjuk på husdjuren för att de får ett så fint och
värdigt slut. Just så skulle jag själv vilja sluta mina dagar”, säger
hon.

Jag hoppas att Gerd, med eller utan läkarhjälp, återfinner livslusten och inte slutar sina dagar som sin katt.

I en annan artikel i Svenska Dagbladet konstaterar Barbro Westerholm, riksdagsledamot för fp att en fjärdedel av alla självmord begås av personer över 65 och att andelen ökar.
”Vad är det de saknar de som tycker att de har levt färdigt? Människor vill känna sig behövda och det gäller hela livet. Jag tror att det finns väldigt mycket som går att göra här som får människor att tycka att det är roligt att leva hela livet”, säger Barbro Westerholm.
Det har hon rätt i. När får vi en lag om aktiv livshjälp?

Westerholm är också ledamot i Statens medicinetiska råd, Smer, som för någon månad sedan lanserade idén om ”läkarassisterat livsslut” i en skrivelse till regeringen. Rådet formulerar sig mycket försiktigt och vill absolut inte gå lika långt som Gerd Hagman & Co. Men de är ändå ute och cyklar, vilket jag och Claes Hultling skrev i SvD häromveckan.


Uppdatering: Läs ledaren i dagens Göteborgs-Posten. Mitt i prick.

6 kommentarer:

Jessika sa...

Där fick Barbro Westerholm in ett bra uttalande!
Många självmord av de som begås av de över 60 65 års ålder begås av män över 60 år, man vet inte varför men de upptar 25 procent av statistiken, som du också har skrivit.

Själv tycker jag att det blir helt barockt om en fullt friskt person ska få dödshjälp. Jag som redan nu är en smula orolig över läkarassisterad dödshjäp. Min sjukdom inbegriper till viss del min ämnesomsättning. Jag har snabbt och hastigt blivit svårt sjuk, fått organsvikt och blivit djupt medvetslös. Jag har lämnat instruktioner till familjen om hur jag vill dö under sådana omständigheter. Tills man har gjort vad man kan men sedan får man acceptera att döden är en del av livet. Men jag vill inte ha dödshjälp för egen del. Jag har fortfarande svårt att acceptera det som en del av vårt eget samhälle. Hur täpper man till eventuella kryphål där man i ett sent sjukdomsskede kan ändra sig? Jag har läst en massa om dödshjälp den senaste tiden. Min förståelse har ökat, jag har bl a läst en annan sorts kärlek (romanen). Jag förstår rent teoretiskt, men praktiskt är en annan fråga. Jag funderar vidare men nu närmare en egen åsikt i frågan. Jag har ju bestämt vad som ska hända med mig själv, men rent generellt, det är desto svårare. Men tack för att du skriver om det, frågan är som sagt viktig men rätt inflammerad. Det går som sagt rätt långt när friska människor vill dö för att de är trötta på att leva. Kontroll över båda liv och död. När ska man då lära sig att det finns saker man inte kan kontrollera, döden är det yttersta.

Jessika sa...

Läser du dina kommentarer? Har du några åsikter om de synpunkter som framförs?
Annars tar jag min väska och går annorstädes.

Redaktörn sa...

Hej Jessika!
Klart jag läser dina kommentarer. Och jag uppskattar dem verkligen. Jag är bara för dålig på att svara på dem.
Ja, visst blir det bisarrt när frisk människor vill ha dödshjälp, jag tycker att Gerd Hagmans uttalanden i SvD tydligt visar det.

Johan sa...

Vården skall ej döda folk. Det finns dock människor som har som uppgift och är utbildade till att döda. Om eutanasi blir aktuellt bör ju rimligen de outnyttjade resurserna hos militären tas till förfogande för att hjälpa folk att dö.

Anonym sa...

"Som jag och Claes Hultling tidigare varit inne på vore argumentationen logisk om alla myndiga människor oavsett ålder erbjöds dödshjälp. Men den tanken är ju bisarr. Eller?"

Varför ska inte folk få hjälp med att ta sina liv bara för att de är unga? Visst, staten ska inte ta resurser från andra, och spendera det på saker de själva vill (ex. dödshjälp), men folk som vill borde få ta sitt liv, och om de finner en läkare som vill hjälpa dem så borde väl denne få hjälpa dem?
Sebastian

Michael sa...

"Sveriges minst lästa"? Tj, jag läste iallafall ditt inlägg om dödshjälp. Och håller med dig. Skönt med någon dom försöker problematisera (dvs se lite mer eftertänksamt på) frågan. Annars verkar det mest vara ryggmärgsreaktioner utan så mycket reflektion.

Sedan finns det förstås en och annan som slitit med frågan och som själv är drabbad. Det har jag förståelse för. Men generellt skulle det nog i många fall vara bättre med livshjälp än dödshjälp.

Allt gott!

/M