söndag, maj 23

Vad sitter du på när du bajsar, Fredrik T Strand?

Jag vet ingenting om Fredrik T Strands toalettvanor och har egentligen inget större intresse av dem heller. Hur vi sköter vår tarmtömning är ju som regel något väldigt privat, många har nog lättare att tala om sitt sexliv än sina rutiner på toastolen.
Kanske är Fredrik T Strand en som gärna sitter länge och trycker, kanske vill han alltid ha något att läsa. Kanske tycker han att det är genant att göra ”nummer två” på offentliga toaletter med tanke på risken för prutt- och plumsljud. Kanske är Fredrik T Strand en sådan som alltid studerar sin avföring innan han spolar.

Ett mycket privat område som sagt, och jag har lika lite med Fredrik T Strands toabesök att göra som han har med mina.
Om det nu inte vore så att jag har ett funktionshinder som gör mig beroende av hjälp när jag ska på toa, och inte bara hjälp utan också en del hjälpmedel. Det är här Fredrik T Strand kommer in i bilden. Han är vd för den svenska delen av Sodexo, ett gigantiskt världsföretag som enkelt uttryckt ägnar sig åt lite av varje.

Sodexo driver den hjälpmedelcentral varifrån jag får mina hjälpmedel – rullstol, säng, sittdynor, datorprylar osv. Och det var från Sodexo jag häromdagen fick en ny så kallad hygienstol, alltså en stol jag sitter på både under toalettbesök och när jag duschar.
Stolen stod parkerad, med sittring, potta och allt, i solskenet utanför dörren när jag kom hem i fredags. Grannar och andra eventuellt förbipasserande hade under eftermiddagen erbjudits god möjlighet att skapa sig en bild av mina rutiner för intimhygien och tarmtömning.
Det var en tydlig och sorglig illustration av hur min och andra funktionshindrades integritet värderas av dem vars hjälp vi är beroende av. Att leverera stolen i en låda eller skyla den med svart plast eller ett tygstycke var uppenbarligen ingenting som föll Sodexos personal in innan de körde ut stolen till mitt hem. Än en gång kände jag mig lite förminskad, än en gång påmindes jag om vilka som har övertaget i mitt liv och än en gång drabbades jag av den skavande tanken att jag borde tiga, bita ihop och vara tacksam.

Det kan låta futtigt att gnöla om en jävla duschstol, men jag och många med mig ser ett mönster i detta. Det handlar om respekt och bemötande från dem som har övertag, om synen på den svage och oförmågan att relatera till sig själv och ställa sig frågan ”om det var jag som behövde hjälp, hur skulle jag vilja ha det då?”.
Jag blev både arg och ledsen när jag såg stolen stå utanför huset, och min fru började nästan gråta när jag berättade för henne.

Naturligtvis står Fredrik T Strand och Sodexo inte som ensamma representanter för det här perspektivet. Bemötande, integritet etc är sorgligt eftersatt i hela vårt välfärdssystem.
Det du, Fredrik, kan göra är att aktivt arbeta för att verksamheten i ditt företag (som till stor del tjänar sina pengar just i välfärdssektorn) alltid bedrivs med maximal respekt för den enskilde individen och med omsorg om även svaga människors integritet.

Någon gång i framtiden kan det vara du som får en stol med bajspotta levererad till porten.

7 kommentarer:

Markus "LAKE" Berglund sa...

Jag blir arg och ledsen när jag läser det här och hoppas att Fredrik skäms som en gris!

Det är tur att det finns människor som du, som kan uttrycka en känsla som jag tror många delar.

Har du kontaktat Sodexo? Får de läsa det du skriver?

Annika sa...

Jag håller helt med Markus ovan.
Fasen vad du skriver bra förresten, Martin!!

Pernilla sa...

Det var kanonbra skrivet!! Varför ska man som handikappad bli så dåligt behandlad?

Carina sa...

Tack o lov, Martin, att du inte tiger, biter ihop och känner tacksamhet. Hur många liknande situationer blir vi uppmärksammade på? Inte många....

Din historia blir så stark, berör och upprör på samma gång. Den kommer skärpa mina sinnen och medvetenhet om kundvård, service som baseras på respekt och empati.

Och.....du skriver helt underbart, inte bara i din blogg, i alla sammanhang där du delar din skarpa hjärna och varma hjärta med omvärlden :-)

Anonym sa...

Hej Martin!
Jag önskar verkligen att vi hade kunnat backa tiden och få detta ogjort. Så här ska det inte gå till! Någonstans i kedjan har det brustit och vi försöker just nu att ta reda på hur detta kunde hända. Vi kommer att ta kontakt med dig så fort vi vet vad som gått fel. Om våra uppsatta rutiner följts skulle du blivit kontaktad för att komma överens om leveranstid. Inget ska lämnas utanför någon dörr om detta inte är överenskommet.
Jag ber om ursäkt och är mycket ledsen över att vårt misstag orsakat ilska och besvikelse för både dig och din familj.

Med vänlig hälsning

Eva Kristensson
Kommunikationsdirektör
Sodexo

Redaktörn sa...

Hej Eva,
tack för kommentaren. Jag har också talat med chefen för Sodexos hjälpmedelsservice och hon har bett om ursäkt. Vackert så.
Men jag är ändå helt säker på att er lilla leveransfadäs bara är ett exempel på en sorts strukturell brist på empati och respekt för individen inte bara hos Sodexo, utan i hela välfärdssystemet.
Och Sodexos tjusiga motto "Service med EQ" (som ni packat med alla obligatoriska floskler om mångfald, miljö etc) är ju en sådan där sak som är lätt att säga men betydligt svårare att leva upp till.
Jag önskar er lycka till.

Anonym sa...

Så här är det! När man blir sjuk eller får behov av andra på ett annat sätt, så ska man helt plötsligt tilltalas i tredje person (och det är INTE av artighet, som det var på 40-talet). Och allt kring personen får exploateras hur som helst. Det är upprörande att Sodhexo har så dålig fantasi och inte alls verkar reflektera över hur en människa tänker och känner.